ericzzonn

Jag har funderat mycket sista tiden, helst idag på vad man gör då folk har fått fel uppfattning om en?
då man tas som någon man inte alls är! Då man blir kallad för mongo eller cp dom dagar då man är glad, Eller då man blir tagen som ett sjukt jävla pervo för att man har pervers humor. När man verkligen vill visa den där lugna,behagliga flickan man faktiskt är då man har tid o andas och ingen press på sig att passa alla andra. Då man inte hela tiden måste vara som alla andra? eller då man försöker varva ner, då man försöker se framåt å bara ta sig igenom dagen och det sitter någon på sidan om å skriker åt en å petar på en och allmänt bara stör då man inte är på humor.
Eller då någon skriker en i örat, Men man hör inte för att man är låst, man är fast där i tankarna på vad alla andra hela tiden tänker om en. Den personen det är jag....
Man sitter där, finns där, men ingen lyssnar och ingen ser en så länge man inte säger något som man kan misstolka och göra narr av en för. jag tycker förhållandet till varanndra i skolan är helt absurt, Vem orkar?
Inte jag, Från å med nu tänker jag stå upp för mig själv och utvecklas, må bra och konsentrera mig på mig själv.
Jag ska framåt!